Träningsverk med risk för huvudvärk


       - bandet som spränger gränser!

Första repet satte vi våra motton och vår image. En politisk show i rosa, vi skulle ta över scenen, varje insats är vi nöjda med, alla kan stå på scen, alla borde ta plats på scen och det är bara att TUTA OCH KÖRA! Detta är något som vi även lever efter i övriga delar av livet. Det var dags att förändra Sveriges scenmonopol, ge alla ljudtekniker en riktig utmaning och visa att om vi inte gör det kommer Sveriges musikscen enbart bestå av missnöjda halvfeta rockkillar med slitna skinnpajjar som aldrig är nöjda.

Sommaren 2004 gjorde vi det som vi pratat om ett tag, att ta över scenen. Vi kände många musiker som ofta hade spelningar, hängde i studion och repade. Musiker som aldrig var nöjda, musiker som var män och pojkar, som fick ynnesten och möjligheten att stå på scen. Musiker som aldrig var nöjda, scenen var till för dem och alla var inte välkomna även om även en annan människa fick plats ibland.


Våra kompisar ordnade en endagars festival i vår hemstad Karlshamn i maj 2005. Vi hade inget band, men utan gig är det ingen mening att ha ett band. Vi började helt enkelt vår spikraka karriär med att fixa ett gig på festivalen och sedan satte vi igång att ”repa”.


Färgglada synthen Music Time fick vi ta över för 150 kronor från Kalle 4 år vars mamma hade hunnit tröttna på hans eviga klinkande på denna mäktiga synth, i fyra färger.


Hemma hos familjen Haptén som alla fått växa upp med livemusiken tätt inpå sig hade vi hittat en stor synth. Synthens rum och familjens gästrum blev vår replokal. Nästa synth att ta över hittade vi hos vår dåvarande granne synthgrannen. Gula knappen blev ett känt fenomen.


Första repet satte vi våra motton och vår image. En politisk show i rosa, vi skulle ta över scenen, varje insats är vi nöjda med, alla kan stå på scen, alla borde ta plats på scen och det är bara att TUTA OCH KÖRA! Detta är något som vi även lever efter i övriga delar av livet. Det var dags att förändra Sveriges scenmonopol, ge alla ljudtekniker en riktig utmaning och visa att om vi inte gör det kommer Sveriges musikscen enbart bestå av missnöjda halvfeta rockkillar med slitna skinnpajjar som aldrig är nöjda.

Emmy Slemmet Jönsson

Tove Snoret Jonsson

Inkan Hunden Jansson